Skolhälsoenkät 2010: Eleven får inte sin röst hörd i frågor som gäller skolan
Resultaten från årets Skolhälsoenkät i huvudstadsregionen visar att största delen av grundskolans högstadieelever och studerande på andra stadiet inte vet hur de kunde påverka frågor som rör deras skola. Andelen elever som inte känner till kanalerna för påverkning är 35 procent bland gymnasieeleverna, 46 procent bland högstadieeleverna samt upp till hälften av eleverna inom yrkesutbildning. Ändå har situationen ändrats i en positiv riktning jämfört med mitten av 2000-talet.
Den vanligaste formen av deltagande bland elever och studerande har varit deltagande i ordnandet av skolans temadagar, fester och utfärder. Cirka en tredjedel av eleverna i huvudstadsregionens grundskolor, en femtedel av gymnasieeleverna och 14 procent av yrkesskoleleverna har deltagit i förberedelserna. "Det är däremot klart sällsyntare att delta i utarbetandet av skolgemenskapens gemensamma regler, planeringen av gårdsområdena eller arrangemangen kring skolmåltiderna", konstaterar forskaren Riikka Puusniekka från THL. "Det verkar som om flickor deltar mer aktivt än pojkar i olika aktiviteter."
Enligt Puusniekka är elevernas och studerandenas delaktighet i frågor som rör skolan en viktig faktor som främjar studiemotivationen och trivseln i skolan. ”Det är oroväckande att mer än en tredjedel av yrkesskoleleverna och gymnasieeleverna och nästan hälften av högstadieeleverna upplever att elevernas åsikt inte beaktas i utvecklingen av skolarbetet."
Eleverna lämnas ensamma med sina studierelaterade problem
Nästan hälften av eleverna i grundskolans övre klasser och gymnasieeleverna i huvudstadsregionen anser att arbetsmängden i anslutning till skolarbetet är för stor. Denna åsikt delas av en fjärdedel av yrkesskoleleverna. Svårigheter som anknyter till studierna är vanliga och förekommer i genomsnitt hos var tredje grundskoleelev och yrkesskolelev samt hos 40 procent av gymnasieeleverna. Fler än var fjärde grundskoleelev och var femte studerande på andra stadiet upplever att skolan bara sällan ger dem, om alls, hjälp med studierelaterade problem. Ungefär var tionde elev anser att de inte får någon hjälp alls varken från skolan eller i hemmet.
”Upplevelsen att man har ringa möjligheter att påverka kombinerad med stora prestationskrav och ett obetydligt socialt stöd ökar belastningen från skolarbetet. Känslan av att ha kontroll över det egna livet och att de egna färdigheterna och krafterna är tillräckliga spelar en mycket viktig roll för elevens välbefinnande och framgång i studierna”, framhäver Puusniekka.
Skolhälsoenkäten genomfördes i år i mars-april i Lapplands, Östra Finlands samt Södra Finlands områden. Skolhälsoenkäten besvarades i huvudstadsregionen av 32 116 informanter, varav 17 025 var elever i årskurserna 8 och 9 i grundskolan, 10 863 elever i årskurserna 1 och 2 i gymnasiet och 4 228 studerande i årskurserna 1 och 2 vid yrkesläroverk. Enkäten besvarades av 8 127 elever och studerande i Esbo, 16 478 i Helsingfors, 690 i Grankulla och 6 839 i Vanda.
Läs mer på finska
